Dit där rosor aldrig dör...

Min älskade, fina farmor har stilla somnat in.. I lördags natt fick vi beskedet och vår värld kommer aldrig att bli densamma igen. Farmor kämpade emot lungcancer och har verkligen inte haft det lätt det senaste året, men har trots allt aldrig gett upp, fortsatt ha glimten i ögat. Det känns så verkligt men samtidigt så overkligt att du inte är med oss längre. När jag fick träffa dig kände jag att du lämnat oss för en lugn och fridfull plats, men så fort jag gick ifrån dig så började jag fundera på om det verkligen var sant? Du har alltid funnits där för mig som en trygghet i livet och du är redan så oerhört saknad..

Min farmor föddes i Finland och hade 6 st syskon, men under kriget som då rådde i Finland så kom hon hit till Sverige och här har hon hittat ro i sitt hem och sin trädgård. Din kära trädgård som du älskade så mycket. Farmor har kämpat sig igenom livet, när hon hade tre små pojkar, alla tre under 10 år, förlorade hon sin man och blev ensam med barnen och ett stort jordbruk att ta hand om och hon har också överlevt och kämpat vidare trots att hon förlorat två män till igenom åren. Hennes älskade Allan som jag minns som min farfar gick bort för 13 år sedan och farmor har saknat honom så oerhört mycket sen dess, jag är helt säker på att hon sitter vid hans sida nu, där uppe i himlen.. Äntligen har ni fått ses igen.

Farmor har alltid varit så positiv, så fruktansvärt godhjärtad och alltid velat alla väl, aldrig talat illa om någon eller haft åsikter om hur andra valt att leva sitt liv. Hon har behållit sin tro på Gud genom alla år vilket jag tror har hjälpt henne igenom svåra stunder i livet.
Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag kommer att sakna min farmor, eller att jag aldrig kommer att få höra hennes för mig lugnande röst när hon kommer in genom dörren hos mamma och pappa. Eller hennes glada leende när man kom på besök hemma hos henne. Hennes trygga röst, Hejsan hejsan. Men jag har alla minnen i mitt hjärta och dem kan ingen ta ifrån mig. 

Vackra farmor..

Min farmor är en stor förebild för mig, jag har mycket kvar att lära i livet innan jag ens skulle komma i närheten av hennes visdom, kämpaglöd och godhjärtade sätt. Det är delvis tack vare dig farmor som jag finns till, som jag fick äran att leva, andas och älska. Jag fick tack vare dig världens finaste pappa som jag är så tacksam för, varje dag. Jag lovar att ta väl hand om honom åt dig. Han har så mycket av din godhet i sig..


Nu är du framme hos dina syskon, hos alla du saknat,  livets träd står där i blomning, där som rosor aldrig dör...

Vila i Frid, ÄLSKADE  Ellen Regina Johansson, 1928-2012. <3