måndag 2 april 2012

Down

Idag fick vi svar på vår tenta som vi gjorde för nåra veckor sen och ja kuggade. Första gången jag blev underkänd så det känns fruktansvärt jobbigt. Inte just att kugga utan att jag varit så stolt över att jag klarat allt men nu känns det bara skit. Jag vet att alla faller någon gång och bla bla bla.. Känner mig inte speciellt positiv idag och jag känner inte för att tänka positivt. Det är en process som jag kommer att komma till om några dagar och känna att nu jävlar.. Men jag är inte där än. Behöver ha den här tiden. Så otroligt besviken på mig själv, har väldigt höga krav på mig själv och när det blir såhär så är det väldigt knäckande.. Känner mig väldigt dålig, värdelös och kass.

Började böla i skolan och kände att de va lika bra att åka hem.. Har känt ett stort behov av att bara få vara ifred idag, sällan jag känner det så mycket som nu. 
När ja skulle gå på bussen så skulle det såklart vara en inkompetent jävla busschaffis som inte ens kunde använda terminalen så ja kunde betala med kort, nej ja fick gå in på tågstationen och köpa en biljett (som för övrigt blev dyrare) Jäääävligt bitter var jag på honom när ja gick på. Precis vad ja behövde liksom.

Tog mig trots tårar, dålig mat och noll motivation till gymmet. Den här jävla dagen ska inte få förstöra min träning och mitt samvete också, resonerade jag. Hoppades på att det skulle ge mig ny energi. Fick jag det? Nej. Det enda var väl att jag fick ut lite aggressioner. Längtar tills imorn när det är bodycombat, det behöver jag. Har en sjuk huvudvärk nu som ett brev på posten ifrån alla tankar och allt antar jag. Nu ska jag försöka att sova och imorgon ska jag ägna förmiddagen åt att planera mina kommande tre veckor som ska innehålla plugg inför två kurser samtidigt. Oh, happy day.

 Känns rätt mörkt just nu..

4 kommentarer:

  1. Men lilla rara söta Lina! Du är ju super duktig och att du klarat allt hittills är ju huuur bra som helst.. Inte många som gör det. Så var stolt över dig själv och försök intala dig att du verkligen är duktig och att du inte behöver ha så höga krav på dig själv! <3

    Och tack för din fina kommentar i bloggen.. Och jag förstår vad du menar men som sagt så vet man ju aldrig hur en fröken är när man själv inte är där och det skrämmer mig så jäkla mycket men det är ju bara att hoppas på att dom inte är någon helt annan med barnen! Vet inte riktigt vad för avd det blir än då dom själva inte vet än ifall det blir två syskonavdelningar eller en av varje! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo jag vet att ja borde va stolt men ibland e de lättare att vara självkritisk än tvärtom ;) Jo ja förstår att du känner oro för det, hade väl varit konstigt om du inte gjorde det! Nej okej, du får väl reda på det tids nog. Tur att du har lite tid att förbereda dig mentalt nu iallafall :) Kram o tack för dom peppande orden!

      Radera
  2. Jag förstår hur du menar, att känna den besvikelsen över sig själv. Har ju inte varit i precis samma situation men det finns ju andra saker man kan bli besviken över också. Men låt det ta den tid det tar att bearbeta detta, vi i studiegruppen kommer hjälpa dig på alla sätt som du känner att du behöver! Vi tror på dig och snart kommer du också känna så, som du skrev "nu jävlar".

    Även om du inte känner så nu så ska du veta att du är grym, du kan och du är duktig, det finns det inga tvivel om. <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja precis, det är hemskt att känna så! Ja ni är så gulliga, får väl försöka svälja min stolthet och ta emot den hjälp ja kan få <3 tack för alla fina ord <3

      Radera